Djurens indelning

Överallt måste man ha ordning och reda – annars blir saker väldigt röriga. Det gäller även i naturen. Den svenska vetenskapsmannen Carl von Linné skapade ett system för att kartlägga naturen – både växter och djur. I SLI Play finns nu två nya filmer om djurens indelning.

Djurens indelning – en introduktion – med Carl von Linné
Överallt måste man ha ordning och reda – annars blir saker väldigt röriga. Det gäller även i naturen. Den svenska vetenskapsmannen Carl von Linné skapade ett system för att kartlägga naturen – både växter och djur. Det systemet används ännu idag. I den här filmen får vi lära oss vad som gör ett djur till ett djur. Vilka olika djurgrupper det finns inom ryggradsdjur och ryggradslösa djur. Vad är en art? Och vad är ett däggdjur?

Målgrupp: från 9 år, Längd: 13 minuter

Djurens indelning – sortera, klassificera och indela i arter
Naturen är ett myller av djur och växter. Genom att använda Carl von Linnés system för indelning – kan vi skapa ordning och se hur djur och växter är släkt med varandra. Carl von Linne gav djur och växter latinska namn. Det gör att vetenskapsmän och människor vet vilka djur och växter man pratar om – oavsett språk. Den här filmen tar avstamp för att se hur djuren delas in och klassificeras. Det gör vi genom att gå igenom indelningen från klass, ordning, familj, släkte och art. Naturligtvis får vi se hur nära släkt vi är med apor – och var de finns på släkttavlan – och var vi gick skilda vägar i evolutionen. Vi får också se skillnaden och likheten i släktskapet mellan en katt och ett lejon. Allt bygger på ett släktträd som Carl von Linné skapade för nästan 200 år sedan.

Målgrupp: från 12 år, Längd: 14 minuter


Ditt ekologiska avtryck

Ny film i SLI Play om klimatångest, växthusgaser och förändring.

Ditt ekologiska avtryck – en film om klimatångest, växthusgaser och förändring
Har du klimatångest? Då är du inte ensam – nästan varannan svensk oroas över klimatet, visar en ny opinionsundersökning. Mest klimatångest har unga tjejer – medan äldre män oroar sig minst. Och visst finns det anledning att oroa sig. Nya undersökningar kommer ständigt med skräcksiffror om höjda temperaturer, smältande isar och konstiga väderfenomen. Är det kört? Eller har mänskligheten någon framtid? Om man förstår vad utsläppen av fossila bränslen åstadkommer – förstår man också vad man ska göra något åt det. Det gäller alla – yngre, medelålders och äldre. I filmen förklaras växthusgaser, atmosfär och orsaker bakom detta.

Målgrupp: från 10 år, Längd: 14 minuter


Sveriges farligaste djur

Är varg och björn farliga för oss? Hur är det med huggormen? Eller är fästingar och getingar farligare? Och hur är det med husdjuren? I SLI Play finns en nyinköpt film om Sveriges farligaste djur.

Sveriges farligaste djur – myt eller verklighet? Varg, björn, älg eller geting?
Ibland kan djur vara farliga för oss människor. De flesta tänker då på rytande djur med vassa tänder och klor. Men de är inte de farligaste djuren. Det är ofta våra husdjur som kan orsaka skador eller de små krypen. I den här filmen går vi igenom de farligaste djuren i Sverige – men också de djur som vi upplever som farliga. Är varg och björn farliga för oss? Hur är det med huggormen? Eller är fästingar och getingar farligare? Och hur är det med husdjuren? Vi får se de djur som vi traditionellt anser som farliga och även de som vi inte tror är farliga – men ändå orsakar dödsfall och skador.

Målgrupp: från 7 år, Längd: 12 minuter


Mitt perspektiv

Mitt Perspektiv är ett läromedel för högstadiet och gymnasiet. Filmserien tar upp näthat, grupptryck, fysiskt våld, homofobi, rasism och sexuella trakasserier.

Filmserien utgår ifrån självupplevda händelser av våld; fysiskt, psykiskt och sexuellt på högstadiet och gymnasiet. Filmerna syftar till att öka medvetenheten om vad våld är samt vilka konsekvenser våld har och att vi alla kan göra något för att minska på våldet som sker på skolan, hemma och på nätet.

Åskådarperspektivet är ett genomgående tema i filmerna och tittaren tränas i att gå ifrån en passiv åskådare till en aktiv åskådare genom att agera proaktivt och aktivt vid våldssituationer, såsom trakasserier, kränkningar, utfrysning, skojbråk m.m. i skolan, hemma och på nätet.

Filmerna belyser vikten av att ständigt jobba normkritiskt och att upptäcka vilka begränsande normer som finns på skolan, samhället och på nätet– som gör att människor inte kan vara de personer de vill vara, samt syftar till att förändra de normer som skapar diskriminering och utsatthet och exkludering.

Samtalsmetoden som är kopplad till filmerna bygger på Tom Andersens samtalsmodell reflekterande team (Andersen, 2011) där metanivån – ”att tänka om sitt eget tänkande”- kring filmernas teman nås genom metoden.

Mitt perspektiv: Grupptryck
Mitt perspektiv: Homofobi
Mitt perspektiv: Näthat
Mitt perspektiv: Sexuella trakasserier
Mitt perspektiv: Fysiskt våld
Mitt perspektiv: Rasism

Handledning finns till filmerna